Dagen D...

Idag så avgörs ödet. Nu tänker jag kräva ett svar. Jag orkar inte vänta medan du ska vela.
Vet du inte nu, så kommer du aldrig att veta.
Känslan säger mig dock att det kommer att sluta olyckligt för min del, men å andra sidan hellre det än detta.
Allt som en gång fanns mellan oss är numera kallt prat om väder och jobb. Jag vill inte ha det så.

Jag vill vara med nån som älskar mig. Trodde det var du..men antar att allt bara var snack.

Så ledsen att det blivit så här. Men sånt är livet.


Update: Vi har pratat ialla fall. Ingen lösning ännu. Men känns bättre iaf. Nu vet jag lite mer och jag har bestämt villkoren. Det känns bra att inte vara helt utlämnad ialla fulla fall.

//ERIKA

Kommentera här: