Airworld

Idag så packade vi in alla ungar i bilen och tog en stökresa till Nordingrå. Mot Airlworld..:))
Ungarna blev överlyckliga när de såg alla roliga hoppborgar. Fanns hinderbanor och en massa roliga grejer..:)
Vart faktiskt riktigt kul. Hade med oss fika som vi fikade efter halva tiden ungefär, var riktigt gott med fika när man lekt så pass..:)
Vart en riktigt rolig dag..:)

Igår så åkte jag neröver till svall och gaddade mig..ännu är det en bit kvar på min tatuering..men men. Vi kommer framåt ialla fall. Var skönt att träffa darling även om vi fortfarande inte bestämt något. Vart mysigt ialla fall.
Men känns som saknaden blev ännu större. Jag hoppas att vi löser detta. Älskar ju dig.

Ikväll blir det ut en sväng med Therese..ska bli kul det..:)

Nu ska jag brinna av i soffan en stund innan jag ska laga mat till syster yster med bihang.
Trevligt med middagssällskap..:))

//ERIKA

I´m in love with a fairytale

Den där sagan med lyckligt slut, där paret som kämpat sig igenom en massa elände, till sist får varandra. Händer det någonsin i verkligheten? Får man varandra och lever lyckliga i alla sina dagar?

Ibland undrar jag om jag är kär i kärleken? Det finns ju inget härligare än att vara nykär. Men någon gång kommer man ju till den där gråa trista vardagen, det är då det blir kämpigt. Det skulle vara så lätt att bara skita i allt då. Men så verkar det som att man faktiskt älskar personen på riktigt, det finns ialla fall väldigt starka känslor där under ytan. Vore ju lätt att gå vidare annars, en förälskelse kan ju komma snabbt och det är ju den där känslan man vill åt, eller?

Den där stigen som var rosa med massa mjuka moln, där jag skuttade för några månader sedan...den har plötsligt blivit går, trist och med en massa gropar. Man undrar om man någonsin ska komma fram. Är det värt den här resan eller ska man bara gå vidare ut på nästa stig?

//ERIKA

Dagen D...

Idag så avgörs ödet. Nu tänker jag kräva ett svar. Jag orkar inte vänta medan du ska vela.
Vet du inte nu, så kommer du aldrig att veta.
Känslan säger mig dock att det kommer att sluta olyckligt för min del, men å andra sidan hellre det än detta.
Allt som en gång fanns mellan oss är numera kallt prat om väder och jobb. Jag vill inte ha det så.

Jag vill vara med nån som älskar mig. Trodde det var du..men antar att allt bara var snack.

Så ledsen att det blivit så här. Men sånt är livet.


Update: Vi har pratat ialla fall. Ingen lösning ännu. Men känns bättre iaf. Nu vet jag lite mer och jag har bestämt villkoren. Det känns bra att inte vara helt utlämnad ialla fulla fall.

//ERIKA

Liknande inlägg